Bino José Carlos

Bino José Carlos

Intryck

Avtryck, särtryck och annat tryck

Social konstruktion, växthuseffekten och Trumpy

PersonligtPosted by Bino Thursday, March 30 2017 03:16:50

Sociala konstruktion och realism
I den del av forskningsuniversumet jag rör mig har vi länge talat om det som kallas social konstruktion. Det betyder ungefär så här: Data ”finns” inte – de skapas i en kombination av människor och institutioner (normer, regler, tidigare kunskap). Senare har detta formulerats som ”it could have been different.” Forskning handlar då om att studera de villkor som ett fakta bir fakta och att studera de förhållanden under vilka kunskaper som får prioritet.

Ett annat perspektiv är att data finns, en realistisk syn, (ex. priset på ett företag är aktiepriset/styck * antal aktier) och uppgiften är att ”plocka upp” data som ligger osorterad i verkligheten. Forskning handlar då om att plocka upp, sortera och i bästa fall hitta samband mellan olika upplockade kategorier.

I min ”sfär” är många kritiska till att realisterna tar saker för givet och att de inte ifrågasätter var data kommer ifrån. Samtidigt har den kritiken ibland formulerats naivt som att ”allt fast kan förflyktigas” och att det inte finns fakta. Det i sin tur har lett realisterna till att idiotförklara konstruktivisterna med frågor som ”vaddå finns inte den här väggen? Kan du gå igenom väggen eftersom den är socialt konstruerad?” eller ”jaha så förintelsen fanns inte…”

Denna kritik är rimlig i förhållande till det – enligt mig – missförstånd som ligger till grund för påståendet att inget finns. Det är klart att verkligheten finns. Hallå??

Det som är konstruktivisternas styrka är att de visar på att data och kunskap inte FINNS utan är de kommer till genom en process som handlar om att överkomma hinder. Dessa hinder kan lösas med teknik och teorier. Detta i sin tur har inneburit att många forskare har justerat frågan till att handla om .... konstruktioner för att inkludera fler viktiga delar i skapandet av fakta. Ett företags värde beror alltså på teorier (hur vi har kommit överens om att se på värde), på en marknad (som har skapats genom århundranden av insatser från många), på att vi har teknologier som räknar hur många aktier som finns och hur det senaste priset var) och så vidare. Det betyder alltså INTE att företagets värde INTE är priset på aktier * antalet aktier. Det betyder bara att ”det skulle kunna ha varit annorlunda”.

==
Trump och växthuseffekten

Detta kan tyckas vara en smaksak på vilket sätt man tar sig an världen, men det får också konsekvenser. Trumpys alternativa fakta kan ses som en effekt av att det går att konstruera fakta på valfritt sätt och kritiken visar på att många inte accepterar hans sätt. Inklusive jag. Om man funderar på hur vi kan se på växthuseffekten så är det ett ”case in point” eftersom många av oss litar på att forskarna har rätt – alltså vi tror på den mer eller mindre allmänt accepterade slutsatsen att människor påverkar jordens temperatur. Detta är alltså ett faktum för realisterna (eftersom det går att fånga data) och ett faktum för konstruktivisterna (eftersom så många aktörer - teknologiska aktörer, normer, individer - har varit inblandade i att övertyga oss om att det är ett faktum).

När Trumpy och hans anhängare säger att detta är fel så blir förstås realisterna sjukt irriterade eftersom de säger att ”ja men för guds skull – titta här!” och så pekar de på data. Konstruktivisterna har inte mycket att säga förutom att det är detta faktum som vi har varit övertygade om på grund av att vi ser på kunskapsproduktion på detta sätt. Men det är klart – det kunde ha varit annorlunda. Konstruktivisterna riskerar att förminska frågan eftersom det kunde ha varit annorlunda, eller att luta sig på realisterna och säga att ”i vissa fall får vi helt enkelt acceptera att kunskap kan fångas på ett ’korrekt’ sätt och att frågan om hur kunskapen om världen har utvecklats är av mindre eller ingen betydelse”

Hur kan då förstå Trumpys reaktion? Är han inte realist? Är han en tokkonstruktivist av typen ”väggar är sociala konstruktioner så jag kan gå rakt igenom dem?” Nej, det skulle göra saken för komplicerad eftersom då ”finns ju inte” pengar eller ett företagsvärde. Istället har Trumpy en performativ (akademisk lingo) syn som - och här finns en artikel att skriva – bygger på att verkligheten skapas genom det sätt som fakta skapas. Konsekvensen blir att växthuseffekten inte kan vara verklig eftersom en sådan kunskap skulle leda till att samhället var tvunget att förflytta fokus. Om Trumpy skulle acceptera att det finns något som heter växthuseffekt så skulle det leda till nästa fråga. Är detta dåligt eller är detta bra? Om han då fortfarande skulle lita på realisterna så skulle han få svaret ”skitdåligt.” Som den maktkille han ser sig som så skulle det få konsekvenser att han var tvungen att göra något som fick konsekvenser för samhället. Så hans argumentationskedja är således så här: ”Hur vill jag att samhället ska vara? Vad är då bra att göra? Vad behöver jag för fakta för att kunna göra det som är bra?” Han inser alltså att fakta är performativt eftersom det kan leda till att handling krävs.

Obama - och resten av världens politiker ser – såg detta som en förändring som inte får skapa för stora sociala störningar (förändringar i makt, förskjutning av rikedomar, stora förändringar i eftefrågekurvor eller till och med krig). Vi får skynda långsamt, verkar vara slutsatsen från majoriteten av de som accepterar växthuseffekten.

Trumpy kommer inte att ändra sig eftersom han bygger hela sitt sätt på en idé om vad som är bra. Den är hans grund. Den i sin tur bygger inte på den fakta som är accepterad utan han skapar istället alternativa fakta som ska passa hans idé. De är alltså ideologer utan någon markkänning. Trumpy och Sveriges Humpydump-parti (förkortat SD) kan aldrig acceptera att ha fel eftersom de inte bygger kunskap genom fakta utan konstruerar fakta så att den passar idén för att motivera handlingen. Min syn på det här: Lita aldrig på någon som aldrig kan erkänna att de har gjort fel. Fråga varför de vet det och om de svarar att de har fått ny kunskap och ändrat idé så är det en bra början. Jag är alltså tillbaka till det jag skrev en gång för ett tag sen: Man måste älska att ha fel om man är en människa som är nyfiken och intresserad av världen. Vad är det annars för mening?

==
Det blåser uppåner

Jag fick ett SMS av A som undrade om det blåser på mig. Jag svarade nej. Det var rätt igår, men det är fel idag. Det stormar och regnar. Och jag är hemma idag och ska försöka skriva. Men skriver det här istället. Det tar sin lilla stund att tänka igenom det jag skrev…

==

I förrgår var jag på middag hos en kollega. En födelsedagsmiddag. God mat och vänliga människor. Och lite presenter. Igår var jag med några av dessa och spelade Trivia. Vi vann igen. Förra gången vi spelade vann vi 50 dollar och det räckte till mat och öl till oss igår. Jag klarade några frågor men den som dominerade var en tjej vars associationsförmåga var bland det häftigaste jag sett!

==

M – som skjutsat mig hem tre gånger nu – och jag talade om bostäder. M är målare. Eftersom det är det man talar om här. Jag berättade att H hade köpt en lägenhet och att den kostade mycket.

”So what does your son do?”

”Well, normally he works as a management consultant, but now he is at home with their youngest kid.”

“Home?”

“Yeah, in Sweden the parents get 18 months (fast det kanske är 15?) of paid leave to be home with their kids?”

“So if I had an employee that got pregnant I would have to pay for it?”

“No. Well actually a little bit because you would have to pay his vacation. H is going to take care of his son for 6 months.”

Tystnad

“I am Australian … The first thing I thought of was how I would work at the same time and get paid twice.”

“I guess there are people doing that, but the general sentiment is that people take the opportunity to be with their kids. And if you fuck with the system, the system may be fucked. And I do not think we want that. The Swedes, that is…”

“But your taxes are high?”

“Yes they are. But – I think people are pretty happy to pay tax… Well, of course everyone wants to pay less, but there is a belief that we actually get something for our taxes.”

==

En kompis fick en klocka efter 30 år I landstinget och la up pen bild på klockan på Fejjan. Efter samtalet med Aussie-M så fick jag bara för mig att skriva: ”Tack”. Den svenska offentliga sektorn har – naturligtvis en massa massa problem – men inalles: det funkar riktigt riktigt bra. Tack vare bra typer. Som min vän.

==
Efter att mätningarna om "lyckliga Norden har publicerats så är Norden "the shit"










  • Comments(2)//binoblog.catasus.se/#post149